På skiva är Markus bäst ensam. På scenen är han bäst tillsammans med Laakso. Men den här kvällen var underbar. Längst fram, som alltid. Vi vet dessutom var på scenen han brukar vara mest så vi hittade bästa platserna.

 Markus Krunegård har skvätt sin svett ur luggen på mig hela kvällen.

Efter spelningen hittade vi honom i ett hörn, och snackade lite. J tog världens fulaste kort på honom, mig och M. Eller ja, det var ju jag som var världens fulaste. But still - lite coolt.

Sedan dansade vi järnet, som vanligt. Drog strax innan halv tre och har inte druckit mycket alls. Det behövs inte alltid.

Nu ska jag lyssna på Markus på repeat tills jag somnar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag vet att det är larvigt att komma nu, efter hundra år av tystnad (föregångna av hundra år av gnäll) och säga att jag är så himla lycklig. Jag är verkligen det! Det hade jag aldrig kunnat tro... Mitt liv har blivit så fantastiskt att jag är glad fö...

Den där pojkvännen jag hade en gång i tiden (senast jag använde den här bloggen) gjorde jag slut med för länge sedan. Och den eländige H kommer nog aldrig bli ett helt avslutat kapitel... Inte ens när han nu snart ska ha barn med sin nya tjej känns...

Typ.

Ibland saknar jag den här bloggen lite. Typ nu, när det händer något i mitt huvud som jag inte vågar skriva om i min offentliga blogg, för då kommer han läsa det. Vem han? Någon som kan gissa? Ja just det... Han. Med stort H....

Jag funderar på att lägga ned bloggande. Inte totalt, men den här bloggen. Det är en tanke som växt fram hos mig de senaste veckorna. Så uppdaterar jag lite dålig beror det på att jag inte riktigt vet om jag har lust. Mina vänner kommer snart att upp...