Jag kan inte äta. Inte dricka. Knappt gå. Det värker i hela kroppen.

Mamma kom hit med Coca cola (som gick ned... och sen upp igen) och städade undan och diskade i köket efter igår. Älskade älskade mamma. Sedan satt hon och höll mig i handen och tittade på tv en stund. När hon var här kändes allt bättre. Direkt hon gick började jag kräkas igen.

Ringde bemanningen på jobbet, får inte komma dit förrän tidigast 2 dagar efter att jag slutat spy. Hejdå pengar..

Måste ändå ställa klockan på sju imorgon och sjukanmäla mig då.

Jag blir galen. Jag vill inte inte inte må såhär. Men vem vill det?

Jag har kräkts, jag har tagit värktabletter, jag har sovit. Mår fortfarande skit. Bara en timme kvar till tvättstugan.

B ringde för en stund sedan. Hon hade också mått dåligt och kräkts, så det måste ju ha varit kebaben vi delade på Trafiket, för ingen av oss drack särskilt mycket och jag brukar aldrig aldrig spy. Det var säkert ett år sedan jag gjorde det senast, och då var det en dålig kycklingburgare från Donken som låg bakom, och det var precis när jag kom hem från krogen, inte dagen efter.

Jag är lite upprörd. Jag mår så dåligt. Kan ingen komma och tvätta åt mig, så jag slipper? Har inte ens orkat börja plocka ihop tvätten..

Fy. Fan. Vad. Jag. Mår. DÅLIGT.

Har aldrig mått så här illa dagen efter. Har aldrig tidigare spytt när jag varit bakis. Var faktiskt inte så himla full igår så jag skyller på kebaben. Den var dessutom jävligt äcklig.

Klarar inte av att resa mig ur sängen. Och jag som måste till tvättstugan om två timmar.. MÅSTE.

Fan, jag blev inte ens full.

Jag kom hem NU. Eller ja, för kanske en kvart sedan.

Trots sällskapet av mina söta vänner var den här födelsedagen ett fiasko. Faktiskt. I alla fall efter att vi lämnade mitt hem och begav oss mot stan. Det blev värre för var timme som gick.

Äventyret slutade med femtiotvå minuters väntan på nattbussen vid Gullmarsplan. Dessa femtiotvå minuter spenderade jag på att äta en kebab på Trafiket, köpa en tidning på 7-eleven och fundera på att sticka bort till K-Ms hus och kasta stenar på hans balkong. Men jag tyckte inte att det var riktigt schysst att göra så halv fyra på morgonen när han ska jobba imorgon, så jag satt på en pall på 7-eleven och läste en Hennes som jag köpt (gillar egentligen inte Hennes så mkt, men hade läst båda Cosmo & Glamour redan) innan jag gick upp och frös sista minutrarna.

Fyfan.

Nu när jag är 20 år och fem timmar gammal tänker jag gå och lägga mig och sova. Länge. Hoppas det inte kommer några jävla hantverkare bara..