Jag var över till mamma en gång till och fikade. Kilade hem igen illa kvickt efter en halvtimme och försjönk i en mycket underlig bok - Mänsklig krocket av Kate Atkinson.

Bara degar runt hemma. Närmar mig datorn ibland, för att byta musik eller sätta på en ny skiva när den föregående tagit slut. Just nu är det Hets som gäller. Igen.

Har lyssnat på dem rätt mycket den här veckan.

Jaja. Nu tänker jag fortsätta läsa igen. På balkongen kanske..

Jaha. Hemma igen. Så länge stod jag ut att vara med familjen. Inte länge alls alltså..

Har lovat mamma att komma tillbaka lite senare, men helst av allt vill jag bara barrikadera mig här hemma och inte gå ut mer. Jag tror jag börjar bli folkskygg.

Kvällen igår slutade med att jag och mamma bråkade innan hon gick härifrån. Hon och syrran var ju här och tittade på ESC med mig. Anledningen till bråket var mina småbröder som var på väg hem och enligt mamma lät som att de var fulla när hon pratade med dem i telefon.

Syrran sprang snabbt över till mammas lägenhet för att ta emot skitungarna. Som var tankade som fan. Jag skulle försöka uppehålla mamma en stund innan hon gick dit, men hon tyckte att det var SÅÅÅ nödvändigt att hon skulle gå hem direkt. Så vi bråkade. Sedan gick hon. När det gäller alkohol är hon så överdriven. Hon accepterar fortfarande inte att jag och syrran dricker fast vi båda är vuxna och försörjer osss själva (syrran är snart 30).

O och L fyller faktiskt 17 och 18 i år. Den första fyllan kom rätt sent för dem. Kan hon inte vara glad för det i alla fall?

Dags att gå över till mamma och gratta henne lite på Mors dag.

Jag dör. Jag dör. Vilken smärta. Jag tror fan jag dör.

Jag skojar inte när jag säger att jag svimmade för att jag har sån jävla mensvärk. Det här var den värsta någonsin.

My life without me, se den. Den är sorglig, men den är fin.

Jag tycker om vackra filmer som gör ont att se på. Den här var inte så att hjärtat snörpte ihop sig och det gjorde ont att andas. Men den sved. Den satte en tagg i mig och fick mina ögon att tåras.

Ändå är den på ett sätt lite lycklig också.

Me like.

Nu ska jag sova.

My life without me får det nog bli.

Nu tänker jag titta på film, så att jag förhoppningsvis kan lugna ned mig och sova sedan. Är fortfarande förbannad över plats 21 i Eurovision song contest. Riktigt förbannad.

Nästa år är det jag som bojkottar. Fast det har jag å andra sidan sagt de senaste fem åren, typ..