Fullt upp hela dagen - har knappt suttit förrän nu. Ja, och på bussen/t-banan då..

Var på jobbet till strax efter fyra, sedan åkte jag till centrum och hämtade ett par paket - varav ett innehöll den nya mobilen - och handlade lite mat. Ska väl hoppa in i duschen och sedan börja fixa middag, syrran kommer hit och äter och förar lite, för vi ska ju ut sedan. Och träffa H..

Får se bara när mina ohängda småbröder kommer hit med mitt köksbord så att man kanske kan äta middag på ett hyfsat civiliserat sätt.

Redan vaken igen - fy fan. Struntade i att dra ned rullgardinerna, för att vakna lättare nu på morgonen. Solen går ju upp runt halv fem, och jag går upp vid fem. Ibland är man smart..

Ska försöka att inte tänka på honom nu. Ska försöka att inte drömma om honom i natt. Ska försöka sova. Wish me luck.

Fan, jag har aldrig velat ha någon så som jag vill ha honom. H.

Jag önskar att jag inte ville, jag önskar att jag bara kunde strunta i honom och allt strul och krångel. Vi har inte träffats på tre månader, men han brukar maila, skriva på msn eller så händer det att någon av oss svänger iväg ett fyllesms (mest jag). Jag brukar vänta på att han ska höra av sig, jag vill inte vara så på - det var ju han som inte tyckte att vi skulle träffas.

Men det är som en drog. Han har sagt det också. Det går inte, kan inte hålla oss borta. När vi ses är det som att... Det finns inget annat, inget igår, inget imorgon, världen har blåst bort och allt som finns är vi. Jag vet inte hur jag ska förklara det.

Vet inte hur jag ska förklara fenomenet H.

Syrran och MW kom över en stund, och gick precis. Jag blev helt chockad när jag fick veta att MW var med - jag trodde att han var i London!

Men tydligen hade det tagit slut med hans kille, och han kom hem och bor hos sina föräldrar ett tag.

Har lovat honom att han får komma hit precis när han vill. Ska försöka dra med honom ut imorgon kväll. Behöver moraliskt stöd om jag ska klara av att möta H face to face för första gången på över tre månader.

Var på bio med mamma efter jobbet, och kom precis hem. Vi såg en italiensk film, Mio fratello è figlio unico (Min bror är enda barnet) och jag kan verkligen rekommendera den. Den har premiär på fredag. Se den!

Mitt internet funkade inte i morse, och nu är jag på jobbet. Måste bara vädra lite. Jag är så jävla arg på min syster. Jag är inte som du - låt mig göra mina egna jävla misstag!

Tro det eller ej, men jag har faktiskt sällskap här hemma ikväll!

Det är B som har gjort mig den stora äran att komma hit och äta snabbmakaroner och sova på soffan i natt. Första kompisen som sover här, det passar väl att det är B. Det var länge sedan vi träffades bara vi, och jag har faktiskt saknat henne lite grann..