Nu skulle ni se mig. Nu ser jag riktigt cool ut.

Eller inte.. jag ser ut som en tönt med en bad hairday. Jag skiter i att det är molnigt - solglasögon PÅ!

Jag är faktiskt duktig. Dammsög hela lägenheten, flytta tillbaka frysen och micron till köket och lade på köksmattan. Det är bara bordet som fattas nu för att det ska bli riktigt bra. Snart kan man sitta och äta i mitt kök.

Får se bara om det är någon som vill komma hit. Hittills har det ju inte direkt varit överbefolkat - folk verkar ha blivit för lata för att åka till Tyresö..

För delen med att inte dricka så mycket och att åka hem tidigt: man blir inte bakis.

Tänk att det krävdes en studentskiva full med skräniga och skrangliga artonåringar (typ) för att få mig att inse det. Även om jag kände mig som en gammal tant när jag gick strax innan ett för att hinna med sista blåbussen hem.

Nu tror jag att jag ska använda min nyupptäckta energi till att dammsuga lite. För det ser förjävligt ut här sedan igår. Golvet blev visserligen helt okej, men jag kan inte direkt påstå att mattläggningsarbetaren inte smutsade ner hela jävla lägenheten..

Var tvungen att fixa något att äta, höll på att dö. Det blev ingen tid för middag idag.

Snabbmakaroner med basilika-tomatsås, riven mozzarella och lite hushållsost. Till det ett glas mjölk. Jag är väl ingen mat-Tina direkt, men blev mätt och belåten, och det tog bara 5 minuter att göra!

Nu ska jag krypa till kojs och läsa lite mer i min Fly för livet, boken som jag helst inte lägger ifrån mig eftersom den är så spännande (och snart slut).

Rapporter om studentskivan kommer imorgon. Kanske.

Det här inlägget tillägnar jag istället till H, som är.. ja.. Väldigt speciell. Han tycker att jag ska gå på hans klubb på torsdag. Får väl se om jag får med mig någon så kanske kanske..

"You don't downlad mp3 cause you've got a portable CD

and you're so retro

You want a jukebox renaissance

and I love the way you dance

don't wanna let go

Since you've been gone I rely on common sense

I don't really miss you, no it's just abstinence

I read all about it in a science magazine

What we thought was love was something called endorphines

acting out"

(Ur Salty pirates Common sense)

Nä, nu fan drar jag härifrån. Lukten av typ.. mattlim? eller något har spritt sig i hela lägenheten och ger mig huvudvärk. Var mattkillen är har jag ingen aning  om, han försvann när jag var i badrummet.  Undrar om den här skiten blir klar idag - I sure hope so.

Jag lever i en lim-lösningsmedel-något giftigt-luktande misär. Då åker jag hellre tidigare till jobbet och tillbringar lite extra tid i ålderdomshemslukten istället. Eller så går jag på stan istället.

Har förresten fått en kommentar (jippie) som jag tänkt på lite grann under morgonen. M skriver:

Du verkar vettig. Men jag har aldrig förstått tanken med att släppa taget när man inte behöver. Det är bara självplågeri.

Men M, om man behöver släppa taget då? Om det är något som förgör en annars, som aldrig kommer kunna bli något på riktigt? Om det är något som gör så jävla ont inuti att man inte vet vart man ska ta vägen? Vare sig man släpper eller inte. Vad gör man då? Måste man inte försöka distansera sig lite för att kanskekanske klara sig undan med livet i behåll?

Jag får inte ha nagellack på jobbet, men vill verkligen ha iallafall hyfsat snygga naglar ikväll när jag ska på studentskiva (oj oj, vad jag känner mig gammal bara för att jag redan har gjort allt det där och jobbar och bor ensam och allt..). Blev jätteglad när jag hittade ett ljust silverfärgat lack bland mina grejer. Det vågar jag ha på jobbet ändå, så har precis målat ett lager.