Måste skriva det här medan jag kommer ihåg. Det verkar säkert lite konstigt, men det struntar jag i.

Såg en kille på tunnelbanan, vi satt mittemot varandra, och det kändes någonstans nästan som att jag kände honom. Fast jag vet att jag aldrig sett honom förut.

Han var väl i trettioårsåldern (och efter H så räknar jag faktiskt killar över 30 som killar) och höll ett par nycklar i handen. Han verkade allvarlig, grubblande. Hakan i handen, tittade ömsom in i den blanka fönserrutan, ömsom på medpassagerarna. Ja, det gör väl förstås de flesta när de åker tunnelbana. Men jag vet inte, det var något bara. Fånigt. 

Han klev av vid Centralen, och jag såg honom gå sakta genom folkmassan på perrongen. Han var fin på något sätt. Honom ser jag aldrig igen.

Kände att det gick något på min axel. EN TVESTJÄRT! Sprayade den med båda sprayerna samtidigt, skrek, grät och kände mig spyfärdig och yr. De två sistnämna sakerna kanske mest på grund av att mördarsprayen är jävligt stark och giftig. Blir väl själv ihjälgasad här i natt. Men då slipper jag insektsjävlarna i alla fall.

Big time familjekris idag.

Ska åka och möta upp mamma och Systeryster. Mormor har tydligen varit på sjukhus idag. Det var tydligen inget allvarligt, men det är ändå jobbigt. Särskilt när allt det här med Lilla O kommit upp också. Han har skitit i att gå till sitt sommarjobb i en vecka, och har fått sparken. Han är olyckligt kär. Han var försvunnen i nästan två dagar och HAN VÄGRAR PRATA OM DET.

Vad gör man när ens lillebror funderar på att hoppa framför ett tåg?

Har hittat Lilla O's blogg. Min lillebrors blogg. Fan fan fan. Han är verkligen deprimerad, värre än jag kunde märka när vi pratades vid för ett tag sedan. Dessutom har ungjävlen lurat mig så att han fick pengar till cigg. Han röker.

Jag vill bara gråta men jag kan inte. Han vill inte prata med någon i familjen, inte ens mig.

"Jag sket i jobbet, idag igen. Drog till botkyrka och hängde med Stefan.
Morsan har spamringt mig på mobilen hela dagen och jag orkar inte prata med henne. Därför så ska jag fly fältet och sova hos hasse i natt..
Ibland suger livet rejält."

"Jag orkar inte vara glad längre.
Jag gör så jävla mycket dumt nu också.. Känns som om jag stöter på alla flickor som kommer nära mig. Som om jag var 14 och hade mjukisbyxor 24/7."

"Om man vill hoppa framför ett tåg är man sjuk då? "

Vad kan man göra? Kan man göra något? Mitt hjärta värker så för honom. Jag kan ta att jag själv mår dåligt, men inte när min bror gör det. Det känns som att allt är mitt fel.

Jag är helt, helt slut. Har upptäckt att det finns en massa tvestjärtar här i krokarna, och att de är väldigt sugna på att ta sig in i min lägenhet. USCH.

Har idag köpt Radar-spray, en mot flygande och en mot krypande insekter. Och eftersom tvestjärtar både kan krypa och flyga så tänkte jag att det var lika bra. Den mot krypinsekter är dessutom långtidsverkande. Nu jävlar ska de DÖ. 

Har sprayat runt hela balkongdörren, under listerna vid väggen utåt och på utsidan av fönsterbrädan. Och kommer de in ändå så fan vad de ska få. Jag är livrädd för dem, så sprayen känns bra att ha stående på fönsterbrädan. Då har jag iallafall ett litet övertag. Utrota tvestjärtarna NU!