MÅSTE MÅSTE sova nu. Vet att det är precis just så som man inte ska tänka, men det skiter jag i.

Jag undviker koffein, socker och tyngre måltider hela eftermiddagarna. Jag gör andningsövningar, tar sömnfrämjande naturläkemedel, lyssnar på sovmusik. Inte ett skit hjälper. Ingenting.

Men seriöst, varför kan jag aldrig sova?

Har precis gjort en fyra-fem olika tester på nätet (bland annat på deprimerad.net) och i alla fått resultatet att jag är deprimerad. No shit. Det var väl ingen nyhet direkt. Men det är klart, vissa dagar är ju bättre än andra. Vissa timmar.

Lyssnar lite på Nightwish, det var länge sedan..

//

Fuck fuck fuck. God damn helvetes jävla fucking horskit.

Ibland måste man fan få svära. Särskilt när man tänker på allt man inte kan släppa taget om, och inte kan sluta tänka på.

Sump, sump, sump.

Var i Huddinge och åt middag med Bäret, Pupa och Pupas pojkvän, Geniet. Det var riktigt trevligt, och så var det skönt att inte bara åka hem direkt efter jobbet.. Ibland har man verkligen ingen lust med det.

Ska försöka sova ganska snart. Det är bäst att redan börja ladda för onsdag kväll då jag ska vara barnvakt åt Gammelfasters ungar, Alfie (4 år) och Sessan (snart 2½). Det blir första gången jag har dem ensam en hel kväll, och sedan ska jag sova kvar eftersom de bor på motsatt sida stan från mig räknat, och jag börjar jobba klockan 7 dagen efter. Dessutom lär det bli rätt sent, eftersom anledningen till att jag ska vara barnvakt är att GF och hennes man ska gå på Iron Maiden.

Man är väl snäll och ställer upp..

Försöker göra dagen bättre genom att börja med lite bra musik. Men himlen ser grådassig ut, och jag ska åka till jobbet om 40 minter, så det vete fan om jag blir peppad ändå..

I don't want work to change my behavior
I don't want work, no I'm not made for labour
I don't want work, so please don't do me no favour
I don't want work to change my behavior 

Massa Valerina. Lugn musik. Inget koffein. Mörkt i lägenheten. Inga tvestjärtar inom synhåll. Ändå är jag pigg som fan.

Ska släcka helt och stänga av datorn. Tänka lite på hur jag ska göra med pojkarna i mitt liv. För ja, trots att man åldersmässigt kanske snarare borde kalla dem män så är det nog just pojkar de är.

Fan att jag sjabblade bort Esten. Fan fan fan.

Ännu en sumpad chans. Hur stor förlorare kan man vara egentligen? Jag kommer aldrig sluta gräma mig över allt jag förstört. Brända broar, sjunkna skepp, tåg som gått.. Kalla det vad du vill. Jag är den största sumparen av alla.

Den kanske vackraste låten på Billie the Visions senaste album. Kanske en av de vackraste låtarna i år - Liar and a thief

You’re no longer what you wanted to be
You have lost the good things I loved about you
You’re not going where you wanted to go
and my respect for you is vanished and gone
And I know Pablo that you’re lying to me
You’re a monster a liar and a thief
Can’t you see what you’re doing to me
Are you blind? It’s so obvious

So take me down to the paradise city
Where the grass is green
and the boys are just like you
where I can start again

I’m no longer what I wanted to be
I have lost the good things you loved about me
I’m not going where I wanted to go
and your respect for me is vanished and gone
I don’t like my reflection these days
I give up now I am giving in
Carry me my imaginary friend to the place
where I was before

So take me down to the paradise city
Where the grass is green
and the girls are just like you
where I can start again

So take me down...